Miljömässig hållbarhet handlar om att värna om naturresurser och vår gemensamma miljö.
Vårt mål är att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle tillsammans med våra kunder genom att erbjuda klimatsmarta och resurseffektiva energilösningar.
Vår fjärrvärme
Under 2023 levererade vi 996 GWh (945 GWh 2022) fjärrvärme till våra kunder. Året inleddes med mildare temperaturer än normalt för årstiden, men stora delar av året var i övrigt kyligare än normalt och årets graddagar blev 7,9 % fler än normalårets.
Vår fjärrvärme produceras i huvudsak av vårt systerbolag Söderenergi. Genom ett samarbetsavtal med Stockholm Exergi kommer även en mindre del av fjärrvärmen från deras produktion.
Miljöledningssystem ISO 14001:2015
Vi är certifierade i enlighet med ISO 14001:2015 och genomför årligen tredjepartsrevisioner för att kontrollera att vi lever upp till standardens krav samt för att få stöd att genomföra förbättringar. För att säkra att vi även håller oss uppdaterade kring och följer gällande lagstiftning på miljöområdet använder vi oss av ett digitalt lagbevakningsverktyg och genomför såväl interna som externa lagrevisioner.
Periodisk revision 2023
Vart tredje år görs en lite mer omfattande revision av ledningssystemet och åren där mellan görs periodiska revisioner för att säkra att vi leverera upp till standarderna i certifieringen. 2023 genomfördes en periodisk revision för vårt miljöledningssystem. Revisionen resulterade endast i två observationer vilket säkerställde att vi bevarade vårt betyg på fyra från tidigare förnyelserevision. Några av de positiva iakttagelserna inom miljöområdet:
- Antal kemikalier och förbrukningen av dem har minskat
- Delegering av miljöansvar har genomförts mot chefer
- Handlingsplaner tillämpas för det miljöarbete som bedrivs inom verksamheten
- Bra styrning utifrån fastställda krav för att uppnå krav och mål på miljöaspekter
Grad av styrning bedömdes till 4 på en skala 1-5, vilket visar på att de insatser som vi har gjort för att förbättra miljöstyrningen har haft god effekt.
99,7 % förnybara och återvunna bränslen
Den fjärrvärme vi levererade 2023 producerades med 99,7 procent förnybara och återvunna bränslen. Andel bränslen med förnybart ursprung vad 90,2 procent. I det ingår restavfall med förnybart ursprung, fasta biobränslen och biooljor, rökgaskondensering från bränslen med förnybart ursprung, energi från nedlagd deponi, energi i sjövatten och avloppsvatten och el från förnybara källor.
Endast 0,3 procent rent fossilt bränsle användes 2023. 2025 ska fjärrvärmen vara helt fossilbränslefri (under ett normalår).
Energi i sjövatten och avloppsvatten används för att med hjälp av värmepumpar som går på el producera fjärrvärme.
El från fossilfria källor används till värmepumpar och en elpanna i systemet.
I fasta biobränslen och biooljor ingår rester från skogsindustrin såsom spån och bark samt träpellets och biooljor.
Rökgaskondensering är värmeenergi som utvinns ur rökgaserna vid förbränningen som kommer från förnybara bränslen (fasta biobränslen och restavfall med förnybart ursprung).
I kategorin restavfall med förnybart ursprung ingår returträ som är utsorterat trä, rivnings- och emballagevirke samt den del av utsorterat avfall från kontor och industri som har förnybart ursprung.
En liten del av energin i produktionen kommer från deponigas från en närliggande nedlagd deponi.
Restavfall med fossilt ursprung är den del av det utsorterade avfallet från kontor och industri som har fossilt ursprung dvs plast och fossil gummi.
Rent fossilt bränsle är olja som används för att starta igång pannor, bibehålla temperaturen och som spets när det är mycket kallt.
Miljövärden fjärrvärme
Miljövärden
| 2022 | 2023 | |
| Andel fossila bränslen | 0,6% | 0,3% |
| Koldioxidutsläpp | 36,5 gr/ CO₂/kWh |
43,7 gr/ CO₂/kWh |
| - varav från transport och produktion av bränslen | 3,8 gr/ CO₂/kWh |
3,9 gr/ CO₂/kWh |
| Primärenergifaktor | 0,24 | 0,27 |
Fossila bränslen i produktionen
Andelen fossila bränslen i vår fjärrvärme 2023 var 0,3 procent, vilket är lägre än föregående år. En panna som tidigare har haft en oljebrännare har bytt till bioolja. Samtidigt används mindre mängd fossil olja som start- och stödbränsle.
Den lilla del rent fossilt bränsle som är kvar i produktionen används som startbränsle när pannor ska startas upp, som stödbränsle för att bibehålla temperaturen för förbränningen och eventuellt som spetsbränsle om det blir riktigt kallt.
Koldioxidutsläpp
Koldioxidutsläppen ökade 2023 jämfört med 2022. Detta som en följd av ökad användning av utsorterat avfall i produktionen samtidigt som andelen returflis minskade. Det var ett tufft år på bränslemarknaden och såväl bristande tillgång på vissa bränslen som ökad bränslekostnad påverkade vad som användes i produktionen.
Att använda utsorterat avfall som bränsle ger upphov till högre utsläpp jämfört med t ex returträ och skogsbränslen, då det innehåller en del fossil plast och gummi. Samtidigt är det en viktig del av ett kretslopp där vi tar tillvara på samhällets resurser och energiåtervinner det vi inte kan materialåtervinna.
Resurseffektivitet (primärenergifaktor)
Resurseffektiviteten mäts i en så kallad primärenergifaktor. Primärenergi är den energi som finns som naturresurs innan den har omvandlats av människan, till exempel råolja, uran och solljus. Förhållandet mellan hur mycket primärenergi som krävs för att få fram nyttig energi kallas för primärenergifaktor. I faktorn inkluderas hur mycket energi som används genom hela kedjan från utvinning till slutanvändning. En hög faktor, över 1, innebär att mycket energi har använts för att producera och distribuera energin och en låg faktor, under 1, innebär en låg energianvändning.
Vår fjärrvärme har en mycket låg primärenergifaktor, 0,27 jämfört med till exempel el som värderas till 2,1. Den låga faktorn beror till stor del på att vår fjärrvärme produceras med mycket hög effektivitet. En stor del av fjärrvärmen produceras i kraftvärmeverk där el och fjärrvärme produceras samtidigt med mycket hög verkningsgrad och av de tillförda bränslena får man ut så gott som maximalt med användbar energi. Att ta vara på energin i rökgaserna genom rökgaskondensering ökar verkningsgraden ytterligare.
Förutom den höga verkningsgraden beror den låga primärenergifaktorn på att de största bränslekategorierna i fjärrvärmeproduktionen avfall, returträ och sekundära trädbränslen alla har låga primärenergifaktorer då de är restprodukter från samhället. Därav har inga jungfruliga bränslen behövts användas för att få fram nyttig energi.
Vår fjärrkyla
Under 2023 levererade vi 19,4 GWh fjärrkyla till våra kunder. Fjärrkylan produceras i Huddinge maskincentral (HMC) i Flemingsberg och i fyra mindre lokala kylanläggningar. I HMC används frikyla från uteluften till att producera kyla. Elen till kylproduktionsanläggningarna är ursprungsmärkt el från vindkraft och vi använder framför allt köldmedier med mycket låga GWP. Några mindre, lokala kylanläggningar har köldmedier med högre GWP och är tillståndspliktiga. Inför kommande år har vi som mål att minska och eventuell avveckla användning av dessa. GWP (Global Warming Potential) är ett mått för hur många kilo koldioxid ett kilo köldmedia motsvarar och används för att mäta miljöpåverkan.
Många förbättringar har skett inom HMC under året för att våra kunder ska få ett bra miljömässigt helhetspaket kring fjärrkyla.
- Takrenovering har skett inför den planerade installation av solceller på taket.
- Kemikalier har bytts ut mot alternativ som är bättre för miljön.
- Nya automatiska filter för kyltornsvatten har installerats
- Förbättringar inom optimering och planering av drift har gett förbättrade och effektivare driftresultat.
Effektiva fjärrvärme- och fjärrkylasystem
Med effektiva fjärrvärme- och fjärrkylasystem, där förlusterna mellan produktion och slutanvändning minimeras, hushållar vi med resurser samtidigt som förslitningar på ledningsnäten minskar. Dessutom minskas behovet av att pumpa runt vatten, vilket då även minskar elförbrukningen. För att uppnå det arbetar vi med att hjälpa kunder med ineffektiva fjärrvärmeanläggningar att minska värmeförlusterna samt att snabbt identifiera och åtgärda läckor.
Förbättrad avkylning hos kund
För det totala fjärrvärmesystemet är det viktigt att kundernas fjärrvärmecentraler fungerar bra och att värmeöverföringen från fjärrvärmevattnet till kundens värmesystem är effektiv. Vid dålig värmeöverföring krävs mer uppvärmt vatten för att uppnå samma komfort. Det leder till större energiförluster samt till att verkningsgraden i produktionsanläggningarna minskar då returvattnet är varmare än vad som är optimalt för fjärrvärmeproduktionen.
För att minska problemen med dålig avkylning i nätet identifierar vi kundanläggningar som har dålig
värmeöverföring. De erbjuds sedan hjälp att åtgärda problemet, vilket både minskar kostnader för kunden och miljöbelastningen från fjärrvärmesystemet.
Ledningsförluster
De totala nät- och ledningsförlusterna i nätet var 8,5% procent 2023, vilket motsvarar ett ungefärligt snitt de senaste åren.
Läckage
Under 2023 uppstod totalt 17 kända läckor på vårt fjärrvärmenät, vilket för tredje året i rad var en kraftig minskning jämfört med tidigare år. Målet var att 90 procent av upptäckta läckor skulle vara åtgärdade inom 5 arbetsdagar, vilket vi inte riktigt nådde. Fem läckor tog längre tid att åtgärda. Fyra av läckorna var relativt små och den femte var på en huvudledning från IKV och krävde samordning med vårt systerbolag Söderenergi.
Miljömål 2025 - Färdplan för fossilfri uppvärmning
Tillsammans med Söderenergi och många andra energibolag har vi skrivit under Färdplan för fossilfri uppvärmning. I samband med det antogs målsättningen att vår verksamhet ska vara fossilbränslefri till 2025.
Första delmålet mot fossilbränslefri basproduktion på Igelstaverket nåddes 2022 då fossil start- och stödolja för en pannlinje konverterades till bioolja och under 2023 bytte man ytterligare en oljebrännare till bioolja. För vår del handlar målet framför allt om att arbeta med att fasa ut fossila bränslen som används i transporter.
Ett viktigt steg mot en fossilbränslefri verksamhet är att gå över till fossilfria bränslen i våra egna transporter. Vi har under några års tid fasat ut fossildrivna fordon och i dagsläget kvarstår bara ett fåtal som kommer att bytas ut successivt. 2025 ska de vara borta helt från verksamheten.
De flesta av våra egna fordon går numera på fordonsgas och ett mindre antal på HVO och el. Fordonsgas består till ca 95 procent av biogas och resterande naturgas. Biogas produceras genom att avfall från avlopp, matrester, gödsel med mera bryts ned i en syrefri miljö. Miljöfördelarna med biogas är många. Det är ett lokalt produceras bränsle som minskar utsläppen av växthusgaser och genom rötningen produceras biogödsel som används för att återföra näring till åkermark. Att använda fordonsgas i stället för bensin eller diesel ger en genomsnittlig minskning av växthusgaser med över 80 procent.
I linje med färdplan för fossilbränslefri uppvärmningsbransch premierar vi även fossilbränslefritt i samband med upphandling av leverantörer, konsulter och entreprenad.
Bio-CCS ska ge negativa utsläpp
EU har som mål att vara klimatneutralt till år 2050. Sveriges mål är att inte ha nettoutsläpp av växthusgaser år 2045, därefter ska vi uppnå negativa utsläpp. För att uppnå negativa utsläpp är så kallad bio-CCS en betydelsefull teknik enligt bland annat FN:s klimatpanel IPCC och EU.
Vad innebär bio-CCS?
Bio-CCS (Carbon Capture and Storage) innebär avskiljning, transport och lagring av koldioxid från organiskt material som redan bundit koldioxid under sin livstid, exempelvis skogsrester och träflis. Dvs man fångar in koldioxid och lagrar den under jord och på så sätt minskas klimatpåverkan.
Söderenergis arbete för negativa utsläpp
I april 2023 fick Söderenergi klartecken från Energimyndigheten i det fortsatta arbete för att producera negativa utsläpp innan år 2030 genom bio-CCS. Energimyndighetens stöd på 12,5 miljoner var startskottet på fas 3 av bio-CCS-projektet ”Förprojektering” som pågår till halvårsskiftet 2024.
Den planerade bio-CCS-anläggningen vid Igelsta i Södertälje beräknas kunna avskilja och förvätska runt 500000 ton biogen koldioxid per år, som i nästa steg lagras permanent under havsbotten. På så sätt skapas negativa utsläpp.
Relining förlänger hållbarheten på ledningar
Precis som allt annat har även fjärrvärmeledningar en teknisk livslängd. När den är nådd behöver ledningen grävas fram och bytas ut, vilket är ett stort och kostsamt arbete. Genom att använda sig av en metod som kallas relining, där ledningen förnyas med ett foder av kolfiber, kan man såväl spara pengar som minska negativ påverkan på miljön.
Vi arbetar löpande med att underhålla och förnya vårt ledningsnät, ett omfattande arbete då vi har över 70 mil ledning att ta hand om. När en ledning nått sin tekniska livslängd behöver den grävas fram och förnyas. Arbetet är tidskrävande och kostsamt då många olika moment behöver genomföras, allt från till exempel avstängning av vägar och grävning till svetsning. Samtidigt försöker vi alltid förlägga arbetet så att våra kunder inte ska påverkas. Stora mark- och schaktningsarbeten påverkar även oundvikligen miljön.
Som ett alternativ genomförde vi 2023 ett test med relining på en äldre ledning i vårt nät istället för att byta den enligt traditionell metod där hela röret schaktas fram. Ledningen var runt 40 meter lång och hade den fördelen att det inte fanns böjar och avstick, vilket underlättar. Då den här ledningen är förlagd under en av kommunens mest trafikerade vägar var det extra fördelaktigt att undvika schaktning då arbetet nu inte påverkade trafiken.
På detta sätt minskar vi även installationen av helt nya fjärrvärmerör som har stora klimatavtryck och vi förlänger användning av det vi redan har. Mark- och schaktarbete innebär även det ett stort klimatavtryck, men inför en relining krävs endast två schaktgropar som grävs fram för att få fram två ändar på röret. Det minskar markåverkan markant.
Vad är relining?
Relining är en vanlig metod som använts en längre tid inom VA för till exempel avloppsrör. Förenklat kan man säga att man lägger ett nytt rör i det gamla. På så sätt undviks kostsamma grävarbeten och livslängden på ledningen ökar med ungefär 30 år till. Metoden är relativt ny när det kommer till fjärrvärme och har hittills testats ett fåtal gånger i Sverige. Detta då fjärrvärmenätets höga temperaturer och tryckförhållanden ställer högre krav än till exempel ett avlopp.
”Relining är väldigt spännande och har stor potential såväl ekonomiskt som miljömässigt. Vi är stolta över att kunna bidra till teknik-utvecklingen genom att testa metoden i vårt ledningsnät.”
- Hedra Ado, chef Distribution SFAB
”Projektet löpte på mycket bra och arbetet med reliningen tog bara fyra dagar. Dessutom utan större störningar för trafiken och kommuninvånarna, vilket är ett av skälen till att vi säkert kommer att använda oss av tekniken även i framtiden. Vi sparar dessutom kostnader och minskar miljöpåverkan.”
- Madeleine Karlsson, projektledare SFAB
Läs mer om projektet och hur relining går till på vår hemsida
Hållbarhetsrisker - Miljö
