Miljömässig hållbarhet handlar om att värna om naturresurser och vår gemensamma miljö.
Vårt mål är att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle tillsammans med våra kunder genom att erbjuda klimatsmarta och resurseffektiva energilösningar.
Vår fjärrvärme
Under 2024 levererade vi 936 GWh fjärrvärme till våra kunder.
Fjärrvärmen produceras i huvudsak av vårt systerbolag Söderenergi. Genom ett samarbetsavtal med Stockholm Exergi kommer även en mindre del av fjärrvärmen från deras produktion.
Endast 0,4 procent fossilt bränsle i produktionen
Vår fjärrvärme producerades 2024 med 93,9 procent förnybara och återvunna bränslen, var av 81,7 procent var förnybart. I det ingår restavfall med förnybart ursprung, fasta biobränslen och biooljor, rökgaskondensering från bränslen med förnybart ursprung, energi i sjövatten och avloppsvatten. Dessutom användes 5,7 procent fossilfri el från kärnkraft. Endast 0,4 procent fossilt bränsle användes..
I fasta biobränslen och biooljor ingår rester från skogsindustrin såsom spån och bark samt träpellets och biooljor.
Rökgaskondensering är värmeenergi som utvinns ur rökgaserna vid förbränningen som kommer från förnybara bränslen (fasta biobränslen och restavfall med förnybart ursprung).
I restavfall med förnybart ursprung ingår returträ som är utsorterat trä, rivnings- och emballagevirke samt den del av utsorterat avfall från kontor och industri som har förnybart ursprung.
Restavfall med fossilt ursprung är den del av det
utsorterade avfallet från kontor och industri som har
fossilt ursprung dvs plast och fossil gummi.
Energi i sjövatten och avloppsvatten används för att med hjälp av värmepumpar som går på el producera fjärrvärme.
El från fossilfria källor används till värmepumpar och en elpanna i systemet.
Fossilt bränsle är olja som används för att starta
igång pannor, bibehålla temperaturen och som
spetslast när det är mycket kallt.
Liten ökning av koldioxidutsläpp
Att använda utsorterat avfall som bränsle ger upphov till högre utsläpp jämfört med t ex returträ och skogsbränslen, då det innehåller en del fossil plast och gummi. Samtidigt är det en viktig del av ett kretslopp där vi tar tillvara på samhällets resurser och energiåtervinner det vi inte kan materialåtervinna.
Den totala mängden avfall som användes i produktionen 2024 var lägre än året innan, dock gick det inte att elda den i kraftvärmeverket utan enbart i värmeverket. Byggnation av en ny silo skapade logistiska begränsningar, vilket får till följd att ingen del av utsläppen från avfallsförbränningen läggs på elproduktion. Det påverkar utsläppssiffrorna för vår fjärrvärme och koldioxidutsläppen ökade något jämfört med föregående år, dock ligger de fortsatt på mycket låg nivå. Vidare gör noggrannare mätning och analys samt ändrade beräkningssätt för RT-flis att de rapporterade koldioxidsiffrorna blir något högre.
Den totala mängden avfall som användes i produktionen 2024 var lägre än året innan, dock gick det inte att elda den i kraftvärmeverket utan enbart i värmeverket. Byggnation av en ny silo skapade logistiska begränsningar, vilket får till följd att ingen del av utsläppen från avfallsförbränningen läggs på elproduktion. Det påverkar utsläppssiffrorna för vår fjärrvärme och koldioxidutsläppen ökade något jämfört med föregående år, dock ligger de fortsatt på mycket låg nivå. Vidare gör noggrannare mätning och analys samt ändrade beräkningssätt för RT-flis att de rapporterade koldioxidsiffrorna blir något högre.
Endast 0,4 % fossilt bränsle i produktionen
Andelen fossilt bränsle i produktionen av vår fjärrvärme 2024 var 0,4 procent. Det har behövts något mer olja på grund av kalla dagar.
Den lilla del rent fossilt bränsle som är kvar i produktionen används som startbränsle när pannor ska startas upp, som stödbränsle för att bibehålla temperaturen för förbränningen och eventuellt som spetsbränsle om det blir riktigt kallt. Under 2025 avser Söderenergi att byta ut den fossila start- och stödoljan i kraftvärmeverkat till rapsmetylester (biodiesel).
Andra utsläpp till luft
Fjärrvärmeproduktionen ger förutom klimatutsläpp även upphov till utsläpp av kväveoxider (NOx) och svaveldioxid (SO₂). Svavelutsläpp bidrar bland annat till försurning av hav och land och kväveutsläpp till övergödning av sjöar och hav.
Vad är kväveoxider och hur påverkar det vår miljö? Kväveoxider (NOx) är gaser som bildas vid förbränning av bränslen, exempelvis i värmeanläggningar och transporter. De uppstår när kvävet i luften reagerar med syre vid höga temperaturer.
Kväveoxider påverkar miljön på flera sätt. De bidrar till försurning av mark och vatten, vilket kan skada ekosystem och biologisk mångfald. Dessutom bidrar de till övergödning, som kan leda till algblomning och syrebrist i vattendrag och hav.
Vad är svaveloxid och hur påverkar det vår miljö? Svaveldioxid (SO₂), bildas vid förbränning av bränslen som innehåller svavel, exempelvis kol och olja. Dessa gaser är en av de största orsakerna till försurning av mark och vatten,
vilket kan leda till skador på ekosystem, skogar och sjöar.
Mycket låg primärenergifaktor
Vår fjärrvärme har en mycket låg primärenergifaktor, jämfört med till exempel el som värderas till 2,1.Detta beror till stor del på att vår fjärrvärme produceras med mycket hög effektivitet. En stor del av fjärrvärmen produceras i kraftvärmeverk där el och fjärrvärme produceras samtidigt med hög verkningsgrad. Genom att ta vara på energin i rökgaserna genom rökgaskondensering ökar vi effektiviteten ytterligare.
Dessutom är de största bränslekategorierna i fjärrvärmeproduktionen avfall, returträ och sekundära trädbränslen som alla har låga primärenergifaktorer då de är restprodukter från samhället. På så sätt kan vi undvika att vi använder jungfruliga bränslen.
Vad är en primärenergifaktor? Primärenergifaktorn är ett mått på resurseffektivitet inom energiproduktion. Den visar hur mycket energi som krävs från naturresurser, som råolja, uran eller solljus, för att producera och leverera användbar energi. Faktorn tar hänsyn till hela kedjan – från utvinning av energi till slutanvändning. Om primärenergifaktorn är hög (över 1) betyder det att mycket energi har gått åt i processen, medan en låg faktor (under 1) indikerar en mer effektiv energianvändning.
Miljöledningssystem ISO 14001:2015
SFAB är certifierade i enlighet med ISO 14001:2015 och vi arbetar systematiskt för att stärka att miljöledningssystemet underhålls och lever upp till de krav som standarden ställer. För att säkra detta genomförs årligen tredjepartsrevisioner och var tredje år en förnyelserevision.
Periodisk revision 2024
2024 genomförde Svensk Certifiering en uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem. Revisionen pågick under två dagar och omfattade en grundlig granskning av dokumentation, processer och praktiskt arbete. Resultatet var mycket positivt – inga avvikelser identifierades och revisorn konstaterade att vårt miljöledningssystem fullt ut uppfyller standardens krav. Ett tydligt kvitto på att vi håller en hög nivå i vårt miljöarbete.
Några av de positiva iaktagelser som lyftes fram:
- Bra och översiktliga redskap finns för att överblicka bland annat de årliga aktiviteter som omfattas inom ledningssystemet
- Stort arbete har lagts ner på att summera och redovisa bolagets miljöaspekter bland annat i form av GHGs principer Väl planerade och utförda interna revisioner
- Bra kravefterlevnad i distributionsprojekt
Vår fjärrkyla
Under 2024 levererade vi drygt 21 GWh fjärrkyla till våra kunder från Huddinge maskincentral (HMC) i Flemingsberg och fyra mindre lokala kylanläggningar. Fjärrkylan i HMC produceras med frikyla från uteluften, vilket gör produktionen energieffektiv och skonsam för miljön. Den el som används i våra anläggningar är ursprungsmärkt från vindkraft, och vi använder framför allt köldmedier med lågt GWP (Global Warming Potential) för att minimera klimatpåverkan.
Under året har vi genomfört flera förbättringar i HMC för att stärka vårt miljöarbete och ge våra kunder ett ännu mer hållbart erbjudande:
- Takrenovering inför installation av solceller - för en ännu grönare energilösning
- Byte av kemikalier - till alternativ som är bättre för miljön
- Nya automatiska filter - förbättrat vattenkvaliteten och effektivitet i driften
- Förbättringar inom optimering och planering av drift - för en effektivare och tryggare drift
Vad är frikyla?
Frikyla är en energieffektiv och hållbar lösning för att kyla byggnader utan att använda energikrävande kylmaskiner. Istället utnyttjas naturligt kalla resurser, som uteluft eller kallt vatten från sjöar och hav. Den naturliga kylan överförs via ett fjärrkylanät och används för att sänka inomhustemperaturen i fastigheter.
Frikyla är inte bara skonsamt för miljön, utan bidrar också till att minska energiförbrukningen och klimatpåverkan, vilket gör den till en viktig del av vår hållbara energiproduktion.
Vad är GWP?
GWP står för Global Warming Potential och är ett mått som används för att beskriva hur mycket en växthusgas bidrar till den globala uppvärmningen i jämförelse med koldioxid (CO₂). Koldioxid har ett GWP-värde på 1, och andra gasers GWP värden anger hur många gånger mer eller mindre de påverkar klimatet jämfört med koldioxid.
Till exempel har vissa köldmedier mycket höga GWP-värden, vilket innebär att de kan bidra kraftigt till den globala uppvärmningen om de släpps ut i atmosfären. Därför är det viktigt att använda köldmedier med lågt GWP i system som fjärrkyla för att minska klimatpåverkan.
Effektiva fjärrvärme- och fjärrkylasystem
Genom våra effektiva fjärrvärme- och fjärrkylasystem minimerar vi förluster mellan produktion och slutanvändning. Det innebär att vi hushållar med resurser, minskar slitage på ledningsnäten och reducerar elförbrukningen genom ett lägre behov av att pumpa runt vatten.
Arbete för att minska returtemperaturer
Returtemperatur är den temperatur som vattnet har när det kommer tillbaka till fjärrvärmesystemet efter att ha passerat en fastighets värmeanläggning där det har överfört sin värme. En lägre returtemperatur innebär att vi kan återvinna mer energi och minska värmeförlusterna i vårt ledningsnät, vilket gör att fjärrvärmesystemet blir ännu mer effektivt och vi slösar inte bort energi i onödan. Det är bra för såväl energisystemet som miljön.
För att motverka höga returtemperaturer identifierar vi kundanläggningar med dålig avkylning och erbjuder hjälp att åtgärda problemen. Det minskar inte bara miljöbelastningen utan ger också lägre kostnader för kunden. Vår prismodell ger även incitament till våra kunder att hålla nere sin anläggnings returtemperatur.
Ledningsförluster
De totala nät- och ledningsförlusterna i nätet uppgick 2023 till 8,5 procent, 8,7 % procent 2024, vilket motsvarar ett ungefärligt snitt de senaste åren.
Ledningsläckage
Under 2024 uppstod totalt 29 kända läckor på vårt fjärrvärmenät. Målet var att 90 procent av upptäckta läckor skulle vara åtgärdade inom 5 arbetsdagar, vilket vi inte riktigt nådde. Nio läckor tog längre tid att åtgärda. De flesta av dessa var upptäckta på eternitledning eller betonglåda som är svårare att lokalisera och tar längre tid att åtgärda.
Greenhouse Gas Protocol
Under 2024 sammanställde vi växthusgasutsläpp för verksamhetsår 2023 i enlighet med Greenhouse Gas Protocol. Jämfört med utsläpp för året har utsläppen ökat något. Detta till stor del på grund av förbättrad datakvalitet, men även en ökad investeringstakt.
Det är inom Scope 3 vi har våra största utsläpp - vi är en stor beställarorganisation med inköp av energi, material, varor och tjänster. Därefter kommer Scope 2 - som fjärrvärmebolag står vi för energiförlusterna i vårt fjärrvärmenät.
Greenhouse Gas Protocol är en global standard för att mäta och rapportera växthusgasutsläpp. Den används av företag och organisationer för att beräkna sina klimatavtryck och delas in i tre ”scopes” beroende på utsläppskällan.
Scope 1 omfattar de utsläpp som verksamheten har direkt kontroll över, såsom utsläpp från egna lokaler och anläggningar samt utsläpp från fordon som ägs eller leasas av verksamheten.
Scope 2 avser utsläppen från produktionen av el, fjärrvärme och fjärrkyla som används i verksamhetens lokaler och anläggningar samt från produktionen av värme för att täcka de energiförluster som uppstår när värme överförs på fjärrvärmenätet.
Scope 3 omfattar alla andra indirekta utsläpp, såsom utsläpp från inköp, personalens tjänsteresor,
Fossilfria transporter
Ett viktigt steg mot en fossilbränslefri verksamhet är att gå över till fossilfria bränslen i våra egna transporter. Vi har under några års tid fasat ut fossildrivna fordon och i och med ett nytt leasingavtal som tecknades 2024 är samtliga inhyrda fordon nu fossilbränslefria.
De flesta av våra egna fordon går numera på fordonsgas och ett mindre antal på HVO och el. En personbil med delvis fossilt bränsle kvarstår, men kommer att bytas ut under våren 2025. Efter det är vår fordonspark fossilbränslefri.
I linje med Färdplan för fossilbränslefri uppvärmning premierar vi även fossilbränslefritt i samband med upphandling av leverantörer, konsulter och entreprenad.
Vad är fordonsgas?
Fordonsgas består till ca 95 procent av biogas och resterande naturgas. Biogas produceras genom att avfall från avlopp, matrester, gödsel med mera bryts ned i en syrefri miljö. Miljöfördelarna med biogas är många. Det är ett lokalt producerat bränsle som minskar utsläppen av växthusgaser och genom rötningen produceras biogödsel som används för att återföra näring till åkermark. Att använda fordonsgas i stället för bensin eller diesel ger en genomsnittlig minskning av växthusgaser med över 80 procent.
Färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom uppvärmningsbranschen
Tillsammans med Söderenergi och många andra energibolag har vi skrivit under Färdplan för fossilfri uppvärmning. I samband med det antogs målsättningen att vår verksamhet ska vara fossilbränslefri 2025. Första delmålet mot fossilbränslefri basproduktion på Igelstaverket nåddes 2022 då fossil start- och stödolja för en pannlinje konverterades till bioolja och under 2023 bytte man ytterligare en oljebrännare till bioolja. Under 2025 kommer Söderenergi att byta ut den resterande fossila start- och stödoljan i kraftvärmeverket till rapsmetylester (biodiesel).
För SFABs del handlar målet framför allt om att arbeta med att fasa ut fossila bränslen som används i våra egna transporter.
Hållbarhetsrisker - Miljö
